Bajs-stressen och vad den får oss att undvika
När man lever med IBD (inflammatory bowel disease, som exempelvis Crohns sjukdom, ulcerös kolit eller mikroskopisk kolit) så blir tillvaron lätt lite enkelspårig. Vill jag gå på bio? Vet inte. Kanske. Men då måste jag sitta längst ut på raden så jag inte stör om jag måste gå på toa.
Ska jag våga hänga med på en båttur? Hm, då måste jag ju fråga om jag kan gå på toa ombord ifall jag måste. Kanske stannar jag hellre på land. Gå på fotbollsmatch och springa på bajamaja stup i kvarten? Orka… Gå på salsaklubb? Nja, då måste jag vara säker på att de har mer än en toa, och dessutom kanske det inte räcker om det är lång kö. Ska vi fira midsommar på kompisens lantställe i år? Torrdass? Tveksamt. Sova över och behöva gå ut i mörkret flera gånger på natten… Aaarghhh. Och så där håller det på. Funderingar om urgency (brådskande behov av att tömma tarmen) och toalettjakt. Bajsstress, läckageskräck och jobbiga frågor man inte orkar ställa. Till slut börjar man välja bort saker. Undvika sådant man egentligen vill hänga med på. För känslan av att det nog är säkrast att stanna hemma i tryggheten i stället.
Men måste det vara så här jobbigt? Ja och nej. Har man ett skov så är det mesta besvärligt och kanske får man prioritera att sköta om och behandla sin tarm just då. Men visst finns det en del knep att ta till för att kunna både gå på bio, dansa salsa och åka båt:
- Använd så kallade bulkmedel som preparat som lugnar ner tarmen och/eller förhindrar diarré. Be din IBD-sjuksköterska om råd och recept.
- Undvik mat och dryck som skapar gas och urgency. Läs mer om exempelvis FODMAP här. FODMAP brukar främst rekommenderas för personer med IBS (irritable bowel syndrome) men många som lever med IBD upplever förbättrad livskvalitet med denna kosthållning. Det är under alla omständigheter mycket viktigt att ta kontakt med en dietist om man tänker starta med FODMAP, eftersom det finns en risk för näringsbrist om man inte får tillräckligt kunskapsstöd.
- Är man medlem i Mag- och tarmförbundet ingår ett medlemskort där det står att man kan behöva låna toalett på grund av sjukdom. Då kan man visa upp det när man är på en lokal där man i vanliga fall kanske inte får låna toaletten.
Sen kan det vara en god idé att diskutera igenom din nuvarande behandling med din IBD-läkare eller IBD-sjuksköterska. Hur ser dina värden ut? Var det länge sedan din tarm undersöktes endoskopiskt? Om din tarmslemhinna är inflammerad så påverkar det ofta hur många avföringar du har om dagen och hur svårt det är att hålla tätt. Diskutera därför dina behandlingsmål med din läkare, inklusive om och hur du kan uppnå slemhinneläkning. Och läs gärna mer om slemhinneläkning här.
Texten är faktagranskad av IBD-sjuksköterska.