Trasslig tarm och träning – hur funkar det?
För dig som lever med IBD (inflammatory bowel disease, som exempelvis Crohns sjukdom, ulcerös kolit eller mikroskopisk kolit) kan träning vara något som både kropp och själ mår bra av. Det är dock viktigt att anpassa träningen efter dagsformen och undvika för hög intensitet vid skov eller när man behandlas med höga doser kortison. Lätt till måttlig träning, såsom promenader, simning, styrketräning med kroppsvikt och yoga, brukar fungera för många och bidra till ökat välmående.
Till att börja med så är IBD och träning en väldigt bra kombination. Tarmrörelserna blir jämnare, inflammationer kan minska och både fysiskt och mentalt välmående ökar. Studier visar också att man troligen minskar graden av fatigue (långvarig, djup trötthet som inte går att vila eller sova bort) genom träning. Och som sagt, det är finfint att jobba statiskt, eller att gå väldigt långt, träna med kroppen som motstånd och ägna sig åt sådant som höjer pulsen alldeles lagom mycket. Om man däremot har ett skov så ska man vara försiktig och lyhörd för sin kropp och inte överanstränga sig.
Men vi är alla olika, och somliga av oss gillar helt enkelt inte lätt eller måttlig träning. Hur ska man tänka om man föredrar tuffare motionsformer, som HIIT (high intensity training), HYROX, lagsporter med mycket kroppskontakt, boxning eller brottning och ridning? Måste man avstå från träning man älskar eller finns det något man kan göra annorlunda? Vården brukar avråda personer som lever med IBD från träning som höjer pulsen för mycket, som kan belasta leder för hårt eller som kan leda till uttorkning. Det gäller dock främst vid aktiv sjukdom och skov. Om man har en stomi så bör man undvika träning som innebär närkontakt med andra och risk för skada på stomin.
Samtidigt har bland annat sociala medier gjort att många träningsprofiler med IBD blivit synliga och bidragit till en mer nyanserad bild av vad som är möjligt. Bland dessa finns både maratonlöpare, hockeyspelare och cross fit-utövare. Om inte annat kan dessa personer inspirera och visa att diagnosen inte behöver vara ett hinder för att hitta träningsformer som passar just dina intressen och förutsättningar.
Men vissa saker är alltid viktiga att komma ihåg när man har IBD och tränar:
- Se till att dricka mycket vatten för att förhindra uttorkning. Vatten håller igång matsmältningen och organen så att du och kroppen orkar.
- Var uppmärksam på smärta; dina muskler och leder ska hålla länge.
- Undvik träning vid skov, eller begränsa den till promenader och lättare styrke- och rörlighetsträning.
Det är också en bra idé att diskutera igenom sina träningsvanor med sin IBD-läkare eller IBD-sjuksköterska. Många sjukhus erbjuder dessutom tillgång till fysioterapeut som kan vara till god hjälp när man funderar på hur träningen kan bli både rolig och effektiv och samtidigt fungera med den egna sjukdomen.
Texten är faktagranskad av IBD-sjuksköterska.
Fler källor och referenser
Gustafsson, S och Stålbrand, J. (2019). Fysisk Aktivitet hos Barn och Ungdomar med IBD – En litteraturstudie. Linnéuniversitet, Kalmar Växjö.
Crohn’s and Colitis Canada. https://crohnsandcolitis.ca/About-Crohn-s-Colitis/IBD-Journey/Exercise-and-Lifestyle/Therapeutic-Monitoring (senast besökt 2026-02-01).
Crohn's & Colitis UK. https://www.crohnsandcolitis.org.uk/info-support/information-about-crohns-and-colitis/all-information-about-crohns-and-colitis/living-with-crohns-or-colitis/being-active-with-crohns-or-colitis (senast besökt 2026-02-01).
Explosionsartad ökning av unga vuxnas nya folksjukdom – orsaken bakom IBD en gåta, men sjuka toppidrottare inger hopp: ”Du behöver inte ge upp dina drömmar”. https://yle.fi/a/7-1412691 (senast besökt 2026-02-01).